Fredagsfyra vecka 37, 2004
Här är mina svar på gårdagens fredagsfyra.
”Vilken författare, död eller levande, skulle du vilja se som bloggare?” Jag funderade lite på detta och övervägde favoriter som Italo Calvino, men så kom jag att tänka på Richard Feynman, som egentligen inte var författare men som skrivit bland annat två hisnande självbiografiska böcker – Surely You’re Joking, Mr. Feynman! och What Do You Care What Other People Think?. Feynman var teoretisk fysiker och sägs ha varit en enastående lärare. Det är inte förvånande med tanke på det passionerade intresse han ägnade åt allt han företog sig, vare sig det rörde sig om att spela bongotrummor eller utreda orsakerna bakom Challenger-kraschen. Jag tror att hans blogg hade varit såväl mycket intressant som underhållande – och oberäknelig.
”Borde fler bloggare försöka ge ut sina anteckningar i bokform?” Jag ser det inte som ett självändamål och jag är inte säker på att det alltid är så lämpligt att överföra blogganteckningar rakt av. Detta eftersom de oftast existerar i ett sammanhang som spänner över andra bloggar och webbsajter. Däremot finns det flera bloggare som det skulle vara intressant att läsa i artikel- eller bokform, eftersom en artikel eller bok är en större helhet och kräver ett annat engagemang än en webblogg. I en blogg är det tillåtet att posta anteckningar om ofärdiga tankar. Det är tillåtet att vara fragmentarisk. En bok eller artikel måste däremot vara sammanhängande och avgränsad och kräver alltså en annan disciplin och planering. Bloggning är snabbt och ohämmat, böcker är långsamma och kontrollerade.
”Skulle din blogg kunna redigeras om till bok?” Inte redigeras om. Den är alltför spretig. Däremot har jag länge haft idéer till olika böcker, vilkas ämnen alla har behandlats här. Blir det en bok eller artikel skulle jag sammanställa de idéer jag har ventilerat i bloggform, men för att få en bild av ämnet, det skulle inte vara fråga om copy & paste.
”Vore en bok skriven i bloggform (en post = ett kapitel) en bra idé?” Det kan vara en bra idé och en dålig idé. Det beror helt och hållet på innehållet. Det är en form som skulle lämpa sig för vissa berättelser. Till exempel skulle det tillåta enbart en persons perspektiv på vad som händer, medan en annan form skulle tillåtit insyn i tankarna hos andra personer i boken.