Om att skriva och att “bedöma” det man skrivit

När jag skrev den förra texten så utspelades det vi diskuterar i mikroformat. Åven här kanske Niklas och jag skiljer oss från varann, men åtminstone i vissa fall har jag en halvkonkret uppfattning av vad jag ska skriva. I detta fall, liksom oftast, så var den allt annat än konkret. Jag började med att kopiera in Niklas text i min texteditor, där jag markerade de stycken jag reagerade på allteftersom jag läste.

När jag gjort det så valde jag ett stycke att börja med och skrev utifrån det. När jag skrivit lite blev det relativt tydligt vilket stycke jag skulle citera och kommentera näst, och så fortsatte det så. Under tiden att jag skrev så klarnade bilden av vad jag skulle skriva. Mot slutet satt jag och funderade ett tag på en slutkläm, men så valde jag att lägga till lite i slutet av det stycket jag just skrivit. Och plötsligt insåg jag att texten var klar.

Det är detta jag har menat med att “bedöma”, tror jag – i detta fallet när texten har nått det stadium där den är en helhet. Skillnaden mellan detta och att utveckla system är att ett system sällan blir klart; det når bara (idealiskt) olika tillstånd då det är att betrakta som en helhet, varefter det på nytt kommer tillfogas funktionalitet, vilket (idealiskt) avslutas med att det återigen når detta tillstånd. (I verkligheten befinner sig systemen ofta i ett tillstånd där designen inte är “hel”, där den består av element som borde slås samman eller delas upp, generaliseras eller specialiseras, osv.)