Jonas Bergenudd om definitionen av arkitektur
Jonas Bergenudd har kommenterat min uppradning av Googles definitioner av begreppet arkitektur. Han skriver att uttrycket även används inom biologin, vilket var nytt för mig. Jag håller med honom om att Googles “definition” är missvisande, då endast två av dussintals definitioner handlar om byggnadskonst.
Att datavetenskapen valt ordet arkitektur tycker jag är, kanske inte underligt men det förbryllar lite med tanke på hur det används. I de allra flesta definitioner handlar det om strukturen, eller möjligen om de övergripande koncepten som använts i ett systems design. När det gäller byggnadskonst så gissar jag att strukturen är viktig, den visuella/rumsliga ordningen, hur delar förhåller sig till varandra proportionerligt, osv. Men för datasystem så är strukturen mest intressant (a) för utvecklarna och (b) under tiden att systemet byggs. Den enda arkitektur som användarna kan uppfatta är gränssnittets, och den talas det absolut inte lika ofta om.
När det gäller ett systems innanmäte så är det förvisso intressant att tala om struktur, men det sätt som arkitekturbegreppet används på går definitivt utöver strukturen. Struktur handlar om hur ett systems komponenter hänger samman och hur de interagerar. Men när det talas om arkitektur handlar det väldigt ofta om koordinering, om att få olika system som byggs separat att fungera tillsammans. Så det känns som att arkitekturens syfte inom IT är att koordinera själva byggnadsarbetet, mer än att bara beskriva en struktur.
Den mest intressanta definitionen jag hittade var denna:
A description of all functional activities to be performed to achieve the desired mission, the system elements needed to perform the functions, and the designation of performance levels of those system elements. An architecture also includes information on the technologies, interfaces, and location of functions and is considered an evolving description of an approach to achieving a desired mission.
Nu handlar denna också om systemets struktur, men den skulle nästan kunna användas, åtminstone inledningen, till att beskriva arkitekturens betydelse för processen. Man har ett mål med projektet (“the desired mission”) och arkitekturen handlar om att koordinera de inblandade att uppnå detta mål. Formulerat på det sättet tycker jag strukturen blir sekundär. Den blir en konsekvens av processen. Processen vägleds av ett ramverk som är utformat för att uppnå ett mål och strukturen i systemet snarare speglar denna än är något som direkt har konstruerats.
Som jag ser det är arkitekturen inom IT mest betydelsefull under byggnadsarbetet och för dem som utför det. Så IT-arkitektur handlar främst om process. Den struktur ett färdigt system har är inte intressant förrän det är dags att underhålla det eller integrera det mot något annat system. Men även om IT-arkitektur handlar om process och koordination, så förutsätter det en viss idé om det tänkta systemets struktur, eftersom det är en förutsättning för koordination. Eftersom flera människor är inblandade behöver de ha en gemensam vision om hur olika komponenter tillsammans ska skapa en helhet. Detta med gemensam vision är det jag tycker är det allra viktigaste med IT-arkitektur. Omformulerat så handlar IT-arkitektur om att först hitta en gemensam vision, sedan realisera den.
Detta måste vara viktigt även inom byggnadskonst. Men på något vis är det ett omvänt förhållande som gäller. Där IT-arkitekturen handlar främst om process och koordination, och där den inte är lika intressant när väl systemet är färdigställt, så är det inom byggnadskonsten processen som blir ointressant när det gäller en färdigställd byggnad. Istället talar man om arkitekturen hos existerande byggnader. Då handlar det om en byggnads estetiska kvalitéer och dess funktion. Arbetet att nå dit är intressant enbart för den som vill fördjupa sig.
Jag undrar i vilken utsträckning de olika definitionerna av arkitektur inom byggnadskonsten berör arbetsprocessen. I vilken utsträckning sägs en skicklig arkitekt vara en mästare i att förmedla sin vision och koordinera arbetet att realisera den? Uttrycket “X är arkitekten bakom Y”, som t.ex. i “Bo Könberg är arkitekten bakom det nya pensionssystemet”, ger en vink om att denna aspekt borde finnas med i bilden av vad en arkitekt är.
1 Ett diagram av en del av ett system jag varit med om att bygga. Diagrammet är ett experiment i att använda en friare form av UML, inspirerat av %(person)Edward Tufte%s idéer. Det är ritat i det fantastiska programmet OmniGraffle Pro.
2 Bilden av Sacré Coeur är tagen av Richard Varga och hämtad från bildarkivet stock.xchng.