Semiotik och systemarkitektur

Det följande är från ett svar på en fråga jag fick via mejl om systemarkitekturens semiotik. Tillsammans med anteckningen Metaforer och systemutveckling ger den nog en ganska god bild av vad jag funderar över.

För drygt tre år sedan började jag fundera över vad systemarkitektur egentligen är, eftersom man när man frågar om människors uppfattningar om begreppet får få konkreta svar. Det brukar mest talas om övergripande struktur men jag kände att det lades mer i begreppet i allt tal om systemarkitektur.

Jag läste allt möjligt jag kunde hitta om det men fick ingen tydlig bild, men efterhand började jag känna att dess betydelse först och främst är social. En bra arkitektur underlättar diskussionen om den, den använder sig av koncept som känns bekväma och som fungerar tillsammans i en koherent helhet.

Under denna tid har jag funderat kring betydelsen av “metaforiska” arkitekturer. Dvs. där man lånar ett scenario och använder den som grund för arkitekturen. Om du har läst något om Extreme Programming (XP) så kanske du känner till deras tal om “systemmetaforen”. Ofta nämns metaforen från det ursprungliga XP-projektet, vilken var “Det löpande bandet” (något som var bekant för alla inblandade eftersom kunden var nuvarande DaimlerChrysler).

Om man tänker sig metaforen “Yrkesfiske”, så får man en bild av fiskebåtar som lämnar hamnen, lägger nät, vittjar dem och återvänder till hamnen, där fångsten säljs på auktion till den köpare som är villig att betala mest. Det kan finnas fiskekvoter antingen generellt eller för särskilda sorters fisk. Man har delat upp fiskevattnen sinsemellan. Köparna av fisken är villiga att betala olika mycket beroende på de rådande förhållandena (efterfrågan, hur bra de har sålt och därmed hur mycket de har att spendera, osv.).

Det är en rik metafor och för vissa system skulle den vara väldigt effektiv. Den har dessutom fördelen att den är välkänd eller åtminstone ganska uppenbar, så inte bara utvecklare skulle känna sig hemma att diskutera systemet utifrån denna metafor.

För ett tag sedan läste jag Jurij Lotmans Filmens semiotik. Med hans ord skulle man kunna säga att elementen i en arkitektur som baserats på en metafor (t.ex. fiskemetaforen) i hög grad är informationsladdade. Lotman ser information som något som existerar när det undanröjer ovisshet (i detta avseende verkar han skilja sig från andra, vad jag förstår) och att något är laddat med information betyder att det förmedlar mer.

Ser man till fiskemetaforen så skulle samma element kunna beskrivas som något annat, som hämtas antingen från det lokala problemområdet eller från den tekniska plattformen. T.ex. auktionsprocessen i fiskemetaforen skulle kunna göra något väldigt abstrakt mer begripligt (under förutsättning att det abstrakta låter sig uttryckas i form av metaforen). Och varje element antyder sin roll i sammanhanget på ett mer effektivt sätt när man har en metafor. Säger någon “fångst” och du vet att metaforen är fiske så antyds hela kedjan från att den fångas tills att den säljs på marknaden.

Så till semiotiken. Ån har jag inte läst tillräckligt för att känna mig hemma men semiotiken studerar ju tecken och hur de förmedlar betydelser, så i detta sammanhang skulle det vara meningsfullt att tala om semiotiken hos ett systems arkitektur.

Den senaste tiden har jag mest ägnat mig åt att försöka lära mig mer om semiotik. Jag har en bok (vänligen donerad av Håkan) som jag inte har läst ännu, A Theory of Computer Semiotics av Peter Bögh Andersen. Den koncenterar sig mer på semiotiken hos gränssnittet men den verkar behandla källkodens semiotik också. Annars har jag inte hittat så mycket utan det verkar som man får se hur semiotiken praktiseras på andra områden och försöka tillämpa det själv på systemarkitektur.

Se även:

• Lotman om informationsladdade tecken (2 okt 2003)
• Systemdesign och konstnärlig text (9 okt 2003)
• Metaforer och systemutveckling (20 aug 2003)