Systemarkitekturens semiotik

Ju mer jag läser i Juri Lotmans Filmens semiotik desto mer övertygad blir jag att detta är något som har stor relevans för systemutveckling, och då i synnerhet den sociala aspekten på utformandet av systemets arkitektur – något som i de flesta fall tyvärr helt bortses från i utvecklingsprojekt.

De som förespråkar omsorgsfull planering av systemarkitekturer betonar starkt hur avgörande detta är för att projektet ska lyckas. Åven om jag inte förnekar att det finns projekt där arkitekturen inledningsvis måste planeras i stor detalj, så bekänner jag mig till den skola som menar att man (oftast) bör låta arkitekturen uppstå under projektets gång. Detta är dock inte detsamma som att strunta i arkitekturen.

Förespråkarna av (i förväg) välplanerade systemarkitekturer talar dock sällan om de sociala aspekterna, om arkitekturens betydelse för hur lätt det är att resonera om systemet såväl inom utvecklarteamet som mellan teamet och beställare. Arkitekturen måste vara beboelig; den måste utgöra en meningsfull modell för problemområdet; den måste utgöra ett universum där varje element förmedlar mycket information om sin roll i samspelet med övriga element, med så små medel som möjligt – där de utgör informationsladdade tecken.

Jag kommer fortsätta att anteckna citat ur Lotmans bok och så får jag se om det finns något bra sätt att sammanställa det hela på när jag läst klart den.