NE om vetenskap

Från Nationalencyklopedin:

vetenskap (lågty. wetenskap, eg. “kännedom”, “kunskap”), organiserad kunskap [min emfas]; som verksamhet ett ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment [osv.]. …

Vetenskaplig verksamhet beskrevs tidigare som framför allt en kumulativ process [min emfas], där ny kunskap läggs till den gamla som samtidigt utvecklas genom att man tillför nya fakta eller prövar nya principer. Numera görs det ofta gällande att vetenskapen inte är enbart kumulativ utan utvecklas genom diskontinuerliga språng [min emfas] (Thomas Kuhn) som innebär att tidigare teorier överges eller att kända data tolkas ur ett helt nytt perspektiv. …

Många grundprinciper för ett vetenskapligt arbetssätt fastlades redan av Aristoteles, men i modern tid var det på 1600-talet som vetenskapliga metoder fick sitt genombrott [den vetenskapliga revolutionen]. … Auguste Comte hävdade med sin positivistiska filosofi att de exakta vetenskaperna skulle utgöra mönster för alla vetenskapliga verksamheter (även humaniora och samhällsvetenskap). Gentemot detta synsätt framhöll Wilhelm Dilthey att det fanns en grundläggande skiljelinje mellan naturvetenskap som vill “förklara” skeenden och humanvetenskap… som vill “förstå”. Det andliga livet kunde inte beskrivas i termer av “orsak-verkan” utan genom “intuition” och “tolkning”.

Man skulle kunna dra nytta av den vanliga synen på vetenskap som något enbart rationellt och analytiskt, och peka på hur många viktiga vetenskapliga upptäckter (t.ex. DNA-spiralen och relativitetsteorin) har uppstått ur en samverkan mellan analytiskt arbete och plötsliga insikter, magkänsla eller dagdrömmande.

Genom detta skulle man ifrågasätta varför så mycket tänkande kring systemutveckling handlar om det rationella och analytiska, när det är fråga om en kreativ verksamhet där man måste få vara irrationell och intuitiv.