Ur Maria Hellströms artikel Christiania knyter sin näve i dagens DN:
I förordet till antologin “The Unknown City – Contesting Architecture and Social Space” (MIT Press 2001) talar redaktörerna Iain Borden, Jane Rendell, Joe Kerr och Alicia Pivaro om de senaste två årens nya rörelse inom stadsplaneringen, en rörelse som kännetecknas av antiformalism och föränderlighet, liksom av ett ifrågasättande av den konventionella planerar- och arkitektrollen.
Inspirerade av främst Henri Lefebvre vill man försöka förstå staden som någonting annat än ett nyliberalt sönderfall – som aktivitet, som situation, som tidsligt och rumsligt förehavande. För marxisten Lefebvre var handlingen det enda som förmådde motverka det abstrakta rummets upplösning, det enda som kunde erbjuda en meningsfull homogenitet, “som en näve knuten omkring sand”.
Staden var för Lefebvre en plats där förhållandet individ-samhälle kontinuerligt måste återuppbyggas, där subjektivitet, identitet, minnen och erfarenheter är grundläggande – inte som valfrihet men som rumslighet: Som ställningstaganden och konstruktioner, som marginaler och territorier.
Jag vet inte om jag hajar allt detta; det är lite för flummigt. Men jag är nyfiken på vilken roll Jane Jacobs spelar i dagens stadsplanering och om man överhuvudtaget intresserar sig för komplexitetsteori. Jag är övertygad om att städer är komplexa system som måste förstås för att kunna hanteras – att kontrollera staden är omöjligt; endast indirekt influens är möjlig, men då måste man ha en god förståelse av staden och dess delar.
Jag tänkte på det när jag läste lite om planerade förändringar på Sergels torg: man ansåg att det är viktigt med förändringar som skulle medföra att folk använder platsen dygnet runt, så att det inte avfolkas utanför kontorstid – vilket stämmer, men så föreslog man att inhysa tidningsredaktioner eller hotellverksamhet i “Sergels torn”. Jag tror att det behövs riktigt boende, med folk som stannar kvar tillräckligt länge för att känna ett ansvar för sina hemkvarter.
Man föreslog förvisso också studentbostäder, men jag tror det bästa skulle vara att ha dels subventionerade bostäder (inklusive studentbostäder) och dels vanligt boende, så att det blir lite blandning på dem som bor där. Så verkar de ha gjort i Ypenburg som jag skrev om nyligen.