Bläddrade runt lite på Stadsbyggnadskontorets webbsidor igår och hittade bland annat sidor om Sergels torn (ja, torn). För drygt tre år sedan bjöds fyra arkitektkontor in att ge förslag på en ny byggnad där “Muttern” står idag. Det var intressant läsning parallellt med Death and Life. Jag gillade särskilt kraven på hur förslagen skulle ta hänsyn till omgivningen, som redovisas i Segels torn: Utvärdering av parallella uppdrag:

[…] utvärderingen av de tidigare parallella uppdragen [ledde] till slutsatsen att eventuell ny bebyggelse på torget inte bör vara högre än Kulturhuset. Höjden på och placering får betydelse för torgets skala och ljusförhållanden. Kvällssol sommartid på torget är en kvalitet att slå vakt om och en alltför hög byggnad förändrar torgets skala och gör den lilla människan ännu mindre. […]

Om man ändå skulle komma att uppföra ett höghus vid torget är det av Wingårdh m fl presenterade att föredra, eftersom det pga sin slankhet ger den minsta skuggverkan av de presenterade höghusen och har fasader som i sin abstraktion kan uppfattas som utan skala. […]

Ett av problemen med city och torget är att det avfolkas när butiker och kontor stänger för dagen. Ny bebyggelse på torget bör ha ett innehåll som ger liv även efter stängningsdags. Bostäder har nämnts som lämpliga och helst i form av kategorilägenheter för t ex studenter. Hotell är ett slags boende som skulle vara lämpligt vid torget. Annat som kunde vara lämpligt är en byggnad med redaktioner för media, som har verksamhet dygnet runt, gärna kombinerat med offentliga näringsställen. […]

Om man uppför en byggnad på torget så måste den vara intressant genom originalitet och arkitektonisk kvalitet.

Förutom förslag från de fyra inbjudna arkitektkontoren Wingårdhs, Berg, Pawson Williams och Arndt & Malmquist, så inkom flera förslag från andra arkitektkontor. (Millimeter arkitekters förslag är helt makalöst.)

Det är intressant med alla olika sätt som en ny byggnad skulle påverka omgivningen. År det fråga om bostäder eller hotell så kan det bidra till att mer folk rör sig i området under en större del av dygnet. Det kan vara väldigt ödsligt där på nätter och väldigt tidiga morgnar. Ska man tro Jane Jacobs i Death and Life så går ett hotell bort eftersom det skulle ge för stor omsättning i folk – det är viktigt att många människor stannar kvar tillräckligt länge för att ge kontinuitet. Hotellgäster skulle knappast ta ansvar för området på det sätt som bofasta människor.

Sedan detta med att en för hög byggnad förutom att skugga mycket skulle få människor på torget att känna sig ännu mindre och betydelselösa. I kapitlet Visual order: its limitations and possibilities talar Jacobs om hur gator inte bör kännas gränslösa, men att gränser samtidigt inte bör vara definitiva – dvs att det ska kännas att det faktiskt fortsätter bortom gränsen.

På något ställe läste jag om att en väldigt hög byggnad vid Sergels torg skulle kunna tjäna som ett landmärke, men frågan är om det behövs med Hötorgsskraporna, Kulturhuset och Sergelpinnen.

Det är fascinerande att något så konkret som byggandet av en ny byggnad i en stad är lite som att introducera en ny organism i ett ekosystem: det går inte riktigt att förutse vilka effekter det blir. I Death and Life läste jag också något om betydelsen av accenter i stadsbilden, men att dessa accenter inte kan planeras i förväg, utan att platserna för potentiella accenter måste identifieras i efterhand och introduceras då. Minns inte exakt vad det var fråga om nu, dock.