Några citat ur Nationalencyklopedin angående konstgjorda språk:

Ett annat motiv [med att skapa konstgjorda språk, än att underlätta kommunikation mellan människor med olika modersmål] har varit att man har velat skapa språk som är mera logiskt eller systematiskt byggda än de naturliga språken. [–––]

Bland konstruerade språk brukar man skilja mellan dem som skapats a priori (förutsättningslöst) och dem som skapats a posteriori, dvs. med de naturliga språken som förebild. Bland de senare finns sådana som utgör förenklingar av ett enda språk, exempelvis Latino sine flexione och Basic English. [...]

De konstgjorda språk som har haft mest framgång och använts i skriftlig och t.o.m. muntlig kommunikation är de som mest liknar de existerande naturliga språken i fråga om uttal, ordbildning och grammatik, men har förenklat grammatiken och använt det ordförråd som redan existerar genom alla de internationellt spridda lånorden. Till sådana språk hör volapük, esperanto, ido, novial, occidental, mondial och interlingua. [–––]

Vid konstruktion av språk är det rimligt att ta hänsyn till språkforskningens rön om hur världens språk är byggda och vilka typer av system det finns (språktypologi), och detta har gjort att språkforskare intresserat sig för uppgiften att skapa konstgjorda språk. Man har också försökt ta hänsyn till hur lätt det är att uttala språket och att lära språkets ord och grammatik.