Tesugen

Vi har anlitat målare för att renovera hemma och idag var första arbetsdagen. Nyss när jag kom hem (jag bor hemma medan resten av familjen är utkvarterad tills färgen har torkat ordentligt) så noterade jag att det på en låda med glödlampor och tillhörande socklar med kontakt stod “lamphäng”. Jag känner inte till något vedertaget ord för sådana, och ordet lamphäng är funktionellt så till vida att det är tydligt vad det betyder samtidigt som det är koncist. Dessa båda egenskaper tror jag är vitala.

Jag kom att tänka på hur det var när vår dotter föddes och vi bodde på BB. Väldigt fort uppstod ord för saker vi behövde kommunicera till varandra regelbundet. Det enda jag minns av dem är “drällbralla”, vilket betydde en vanlig spädbarnsbyxa som vi använde som haklapp (då vi fick mata Elvira med bröstmjölksersättning i små flourmuggar eftersom hon hade lite svårt att få kläm på amningstekniken).

Eftersom vi båda var väldigt trötta och inte orkade med någon som helst friktion i kommunikationen och samarbetet, så uppstod användandet av ord som var tydliga och gick att säga med minimal ansträngning. Jag tror detta händer i stort sett alla sammanhang där man samarbetar och det är högt tempo. Troligen har ordet lamphäng uppstått på detta sätt, liksom de flesta ord som finns inom olika yrken.

Jag tror det var i ett avsnitt av Värsta språket där det berättades om olika uttryck som används inom serveringsyrket. Sotare är ett annat yrke som är känt för sin vokabulär. För inte så länge sedan såg jag ett program där man fick se en del om hur det går till i restaurangkök. Det var dock ett brittiskt program och man fick ingen uppfattning om vokabulär, men det var extremt högt tempo och det ställdes stora krav på koordination inom teamet, så jag är säker på att det måste ha utvecklats en rik och funktionell vokabulär.

Detta är intressant. Inom systemutveckling skapar man en vokabulär som dels används inom diskussioner mellan utvecklare och beställare, men som dels också reflekteras i den interna designen av systemet. Det bästa är om det inte finns något glapp alls mellan den vokabulär som används mellan utvecklarna och den som används i dialog med beställaren – något som betonas av Extreme Programming i form av dess systemmetafor. Förutsättningarna för att en riktigt funktionell gemensam dialog ska uppstå förutsätter mycket kommunikation och gott samarbete mellan utvecklar- och beställarsidorna. Fördelen är att man kan resonera kring systemets utan att översätta till en vokabulär som beställaren är i stånd att förstå.

Jag undrar om det finns några bra böcker om hur vokabulärer eller jargong uppstår i grupper av människor.

The above was posted to my personal weblog on March 19, 2003. My name is Peter Lindberg and I am a thirtysomething software developer and dad living in Stockholm, Sweden. Here, you’ll find posts in English and Swedish about whatever happens to interest me for the moment.

Posted around the same time:

The seven most recent posts:

  1. Tesugen Replaced (October 7)
  2. My Year of MacBook Troubles (May 16)
  3. Tesugen Turns Five (March 21)
  4. Gustaf Nordenskiöld om keramik kontra kläddesign (December 10, 2006)
  5. Se till att ha två buffertar för oförutsedda utgifter (October 30, 2006)
  6. Bra tips för den som vill börja fondspara (October 7, 2006)
  7. Light-Hearted Parenting Tips (September 16, 2006)
Bloggtoppen.se